Det tycks finnas idéer som, trots att de både är olämpliga och omöjliga, lever vidare. Förslaget om att göra om Krämaren till ett ”kulturkvarter” tycks leva ett eget liv, helt utan koppling till vare sig fakta eller till vad kulturen eller Örebro city behöver. Så jag gör ett nytt försök att förklara varför idén bör läggas åt sidan:
Örebro är, ännu en gång, en av finalisterna i tävlingen Årets Stadskärna. Det är en imponerande stadskärna vi visar upp för besökare och örebroare – och som vi förra torsdagen skröt över när juryn i tävlingen var här. Att promenera runt och visa restauranger, saluhallen, specialbutiker likväl som aktiviteter, trygghetsarbete och förtroendefullt samarbete gör en stolt över vår stadskärna.
Men det är viktigt att påminna sig om att det inte alltid varit så. Handeln i Örebro har haft en positiv utveckling de senaste åren: åren 2008-2013 var ökningen 23% (bäst av jämförbara orter) och ökningen har skett även i stadskärnan (vilket inte är fallet i alla jämförbara orter…). Men egentligen borde vi börja mäta från 2011, för åren 2008-2010 var riktigt dystra för Örebro city. City plågades hårt av ombyggnader av alla stora torg samtidigt som externhandeln i Marieberg växte så det knakade. Ombyggnaderna skedde samtidigt som stadsbusstrafiken krisade och flyttades (Järntorget drabbades särskilt hård av avskaffad samtrafik och avstängt torg) och relationen mellan kommunen och aktörerna i city var (snällt uttryckt) ansträngd. Kommunledningen (ledd av Staffan Werme, FP och Fredrik Persson, MP) vägrade ha dialog med City Örebro och satte till och med munkavle på organisationen. Dessutom nonchalerade man råden från tjänstemännen som påpekade att det var dumt att göra allt samtidigt (och stressa fram ombyggnaden när det inte var tillräckligt förberett). Dåvarande kommunledning brydde sig inte: de ville vara klara till kungabesök och valrörelse. Norrcity drabbades, som sagt, hårdast.
Men faktum är att det gått i rätt riktning sedan 2011 (även om mycket mer måste göras).
Så låt oss nu inte göra om misstagen från förr. Sedan 2010 har såväl Miljöpartiet som Folkpartiet bytt ledning, likaså Moderaterna. De nya ledningarna förstår bättre vikten av en stark cityhandel och att ha en bra relation till aktörerna i stadskärnan. Just därför är debatten om att göra om Krämaren till ett kulturkvarter extra allvarlig. Det finns tre huvudsakliga argument: 1/ fastighetsägaren är inte intresserad och 2/ det vore dåligt för ”kulturen” och 3/ det vore dåligt för city och stadskärnan. Men om detta snart.
Just nu utreds om det är möjligt att förverkliga ett nytt kulturkvarter vid Svartån, på tomten bredvid Konserthuset och Riksbankshuset. Jag hoppas att vi, när den utredningen är klar, ska kunna gå vidare och fatta beslut om att bygga ett nytt kulturkvarter. Eftersom jag (tillsammans med Jonas Karlsson och Mats Sjöström) var med och formulerade idén om ett kulturkvarter på ”tomten bredvid riksbankshuset” redan 2006 tycker jag så klart att det finns många goda argument för det (”Det bästa vi har på den vackraste tomten som är kvar” och här: ”När börjar bygget av ett nytt stadsbibliotek?”).
Men det handlar faktiskt inte om vare sig känslomässiga bindningar till en idé jag varit med och presenterat eller om prestige när jag förundras över hur lättvindigt det omsorgsfulla arbete som lagts ner på att utreda detta ”Kulturkluster” nu avfärdas av somliga som tycker att de kommit på en – i sina egna ögon – briljant idé när det föreslås att Krämaren ska bli det nya kulturkvarteret. Det finns goda argument mot Krämaren som kulturkvarter (jag återkommer till det längre ner) men framförallt finns det väldigt goda argument för att placera ett Kulturkvarter på tomten bredvid riksbankshuset och Konserthuset:
- Ett växande Örebro behöver lyfta kulturen och bildningen – och se till att fler kan ta del av detta. Ett kulturkluster vid ån med Konserthuset och Riksbankshuset som grannar skulle lyfta Örebros stadskärna ett snäpp. Eller som Jonas, Mats och jag skrev i motionen: ”Ett nytt Stadsbibliotek på fastigheten Nikolai 3:311 skulle kunna skapa ett kulturellt kraftcentrum längs Svartån och i anslutning till Konserthuset. Verksamheterna skulle delvis kunna integreras och funktioner samutnyttjas. Kulturhuset i Stockholm, med allt från bibliotek till konserter och utställningslokaler är ett spännande exempel. Ett nytt Stadsbibliotek skulle dessutom ytterligare förstärka Örebro som kulturstad.”
- Om kulturen ska bli en verklig kraft att räkna med måste den vara tillgänglig för många. Detta glöms ofta bort av alla som brinner för kulturfrågor (alla har sina egna favoriter), för tillgängligheten är en avgörande faktor. Den behöver inte vara lättsmält eller välpolerad, men den måste vara relevant för människor och vara tillgänglig så att många kan ta del av den. Smala kulturyttringar har ett stort värde, men om vi tror att kulturen är viktig för vårt samhälle (vilket jag är övertygad om) så måste vi sträva efter att så många som möjligt ska ta del av den. Men om fler människor ska bli överraskade av kulturella yttringar som de själva inte visste att de var nyfikna på måste kulturen finnas där flöden av människor finns. Därför är det så bra om kulturen är ordentligt närvarande i stadskärnan.
- Biblioteken är kulturens främsta, och viktigaste, aktör. Ingen kulturell verksamhet når så många som biblioteken och ingen annan kulturell verksamhet (eller kommunal verksamhet rent generellt för övrigt) uppfattas som så neutral och öppen för alla. Därför är det så klokt att samla kulturella verksamheter runt ett bibliotek – på det sättet kommer fler människor att upptäcka saker de inte visste att de var intresserade av. (Men jämfört med handel är biblioteken ingen stordragare: jämför bibliotekets cirka 400 000 besökare per år med Krämarens 4-4,5 miljoner/år).
- Konserthuset (som vi nu rustar för cirka 140 miljoner kronor) ligger där det ligger. Om vi tror att det kan tillföra något (och dra nytta av andra aktörer) borde fler kulturella verksamheter ligga i närheten. Själva poängen med kluster är ju att samlingen av verksamheter i sig bidrar till att alla de samlade verksamheterna växer.
Och tomten vid ån är faktiskt inte oviktig. Jag citerar mig själv från 2006:
”Den tomma tomten bakom gamla riksbankshuset är idag parkering och med jämna mellanrum hör byggherrar av sig till kommunledningen för att presentera idéer på vad man skulle kunna göra på tomten. Och självklart är det lätt att se att det inte vore svårt att hyra ut vare sig lägenheter, kontor eller affärslokaler i ett nybyggt hus där – det är en av de få riktigt vackra å-nära lediga tomter inne i city. Självklart vill många ha den tomten till sina projekt.
Men svaret är alltid detsamma: den där tomten ska vi inte bygga förrän vi har något riktigt bra projekt att använda den till. Ett nybygge på platsen kommer vi att få leva med lång tid framåt och det är knappast möjligt att ångra sig några år senare. Och några liknande tomter är svåra att hitta inne i stan. Just därför tycker jag att ett nytt stadsbibliotek vore så passande. För vad kan vara mer värdigt för en sådan plats än ett helt nytt stadsbibliotek?”.
Att bygga något vackert på den tomma tomten är i sig självklart inget tungt argument för ett kulturkvarter där, men för dem som inte vill bygga kulturkvarteret är det ändå vettigt att tänka på frågan: ”vad ska denna vackra å-tomt användas till – om den inte ska vara ett kulturkvarter?”. Man kan självklart vänta med att fylla den med något – kanske kommer vi på någon briljant idé om 10-20 år. Men att bara släppa denna tomt för bostäder, kontor eller något annat som inte är tillgängligt för allmänheten tycker jag är lite stötande. Och som sagt: ”vad kan vara mer värdigt för en sådan plats än ett helt nytt stadsbibliotek?”. Det bästa vi har på den vackraste tomten som är kvar.
Dessutom behöver Stadsbiblioteket flyttas eller förändras på annat sätt. Om Conventum ska kunna fortsätta utvecklas är det rimliga och logiska att mer av ytorna som idag används av biblioteket och av kommunala förvaltningar ställs om för mötesrum och annat som behövs i anslutning till en växande kongressanläggning. Det är inget egenvärde att den socialdemokratiska partikongressen hamnar i Örebro då och då, men det är ett problem att Sveriges största politiska kongress inte anses kunna hållas i Conventum eftersom det saknas kringlokaler, utställningsytor och kontorsrum. Ska Örebro fortsätta växa som mötesstad måste Conventum växa, och delvis bör det ske i kvarteren runtomkring (till exempel genom nybyggnation i kvarteret Stinsen (gamla Telia-huset), men delvis innebär det att biblioteket steg för steg kommer att trängas undan. Dessutom är det rimligen så att moderna bibliotek byggs med andra utgångspunkter än förr, om vi tror på bibliotekets kraft borde vi våga skapa lokaler som är så moderna att de gör biblioteket ännu mer attraktivt.
Som sagt: jag tycker att det finns mycket goda argument för ett Kulturkvarter på å-tomten bredvid riksbankshuset. Men det finns faktiskt mycket enkla skäl mot idén mot att göra om Krämaren till ett kulturkvarter: det är olämpligt och det är omöjligt. Om det inte är möjligt att skapa ett Kulturkvarter vid ån bör vi hitta en ny bra plats för biblioteket – då skulle man kunna diskutera Krämaren som alternativ. Men inte nu.
Det tyngsta skälet mot Krämaren som kulturkvarter är att det måste vara fastighetsägaren som bestämmer över sitt hus, och fastighetsägaren planerar för handel (det har de bekräftat när jag ställt frågan till dem). Kommunen äger inte Krämaren och kan inte bestämma vad det ska vara i huset. Tvärtom har fastighetsägaren bygglov för att bygga om huset och säger själv att det ska vara klart 2016. Och även om många kan tycka att kulturverksamhet är det viktigaste som finns så är det inte lika lönsamt som butiker. Att tömma Krämaren på butiker innebär att fastighetens värde sänks. Därför är det olämpligt att kommunen driver frågan om att göra om Krämaren till kulturkvarter.
Att föreslå att Krämarens butiker ska ersättas av kulturverksamhet innebär att kommunen försvårar för fastighetsägaren att hyra ut lokalerna, vilket också slår mot cityhandeln. Cityhandeln behöver fler starka handelsaktörer, inte färre, och om Krämaren görs om till kulturkvarter försvinner två viktiga handelsaktörer: Clas Ohlson och ICA Cityhallen. Om de (mot förmodan) får plats bredvid ett bibliotek (biblioteket är idag på 5390 m2 och Krämaren har totalt 10000m2 i butiksytor) så lär de inte vilja vara kvar. För även om bibliotek lockar många människor per år (nära 400 000 besökare/år) så är det ingenting jämfört med vad Krämaren lockade för något år sedan, när färre butiker var tomma (4,5 miljoner besökare/år). Biblioteket är en magnet jämfört med andra kulturinstitutioner, men inte jämfört med butikerna. Även därför är det olämpligt att kommunen driver frågan om att göra om Krämaren till kulturkvarter.
Krämaren kanske kan passa för biblioteksverksamhet, men den passar inte för annan kulturverksamhet. Särskilt inte den verksamhet som planeras i kulturkvarteret. Kulturskolan har idag en fri takhöjd i sina stora salar på mellan 6 och 8,5 meter – i Krämaren är det som mest möjligt att skapa en takhöjd på 4,5 – 5 meter. Inte heller golvytan fungerar: ingen av de stora salar som Kulturskolan idag använder får plats i Krämaren, det kommer att behöva vara pelare mitt i dem. Och till dem som säger att ”man kan väl bygga om” så kan det vara en bra idé att tänka på att det ovanpå Krämaren står två rätt tunga byggnader… Därför är det omöjligt att skapa vettiga lokaler för kulturskolan i Krämaren. Detsamma gäller för konsertlokaler och multiscen (som kan användas till dans, musik och annat – som också planeras i Kulturkvarteret).
Det finns som sagt rätt tunga argument mot att göra om Krämaren till kulturkvarter. Och sedan finns ett antal frågor som jag tycker att man ska fundera igenom ordentligt innan man driver frågan om att göra om Krämaren:
- Är det bra för Örebro som handelsstad? Är det långsiktigt klokt med Örebros utveckling att så kraftigt reducera kommersiella ytor i centrum? Att kraftigt reducera kommersiella ytor runt Våghustorget är dåligt för centrumhandeln. Tror vi verkligen att Örebro stadskärna behöver mindre butiksytor om 25 år, när vi nästan är 200 000 örebroare (vi kommer att vara 150 000 örebroare redan 2018)? Och om nya ytor då behövs: går de att skapa i stadskärnan, eller blir det bara externhandeln som växer? Är det bra för city?
- Är det bra för Örebro som kulturstad? Att flytta Konserthuset är naturligtvis inte möjligt vilket innebär ett kulturkvarter utan länsmusiken (och annan musik som kommer vilja använda den moderna konsertlokal som nu skapas). Om ambitionen är att lyfta kulturlivet i Örebro bör man väl snarare skapa ett centrum för många olika kulturformer och kulturskolan?
Nu utreds förutsättningarna för skapandet av ett Kulturkvarter vid ån, och ett fantastiskt arkitektförslag har redan presenterats. Det återstår att se om vi klarar att förverkliga planerna, men snälla: kan vi inte lämna den där diskussionen om Krämaren nu?